Två återfall sen sist..
Ja ni kanske undrar hur mitt liv ser ut, då jag inte har skrivit på väldigt länge. Jag bor fortfarande kvar i min lägenhet och kämpar mig framåt i livet. Är helt slut mellan mig och mitt x, han får bara mig att må dåligt. Har träffat en ny kille, helt underbar. Han får mig att se framåt och inte att älta en massa gammal skit. Han får mig att le och får mig att vilja kämpa ännu mera till en bättre framtid.
Ja och så återfallen, jag var på en restaurang och spelade. Hade druckit lite för mycket alkohol och tänkte att jag skulle testa att spela lite grann, vilket inte gick så bra. Sen några dagar efter när jag var nykter så provade jag en gång till, men fick så himla dåligt samvete.
Efter mina tabbar så har jag fått konsekvenser som jag måste ta itu med. Jag och min lillasyster är ovänner vilket jag mår jätte dåligt över, ska försöka att prata med henne någon dag. Förhoppningsvis så fort som möjligt.
Efter mina återfall så har jag gått till kuratorn direkt, vilket jag själv tycker ar jätte bra. Behövde verkligen prata ut med henne. Sen har jag min kille till stort stöd, vilket känns jätte bra. Känns verkligen helt toppen och jag kommer göra allt för att få det att funka.
Jag och kuratorn pratade även om att jag eventuellt kommer att få lugnande medicin och en eventuellt starkare dos på mina ångestdämpande.
Snart börjar jag skolan, är jätte nervös över hur det kommer att gå. Är rädd för att jag inte kommer att klara av det. Men jag tänker kämpa. För jag kan om jag vill...
Är det någonting ni undrar över angående mitt liv eller så, ni får gärna fråga. Skulle vara kul att få höra lite tips om vad jag kan blogga om.
Kramar
Ja och så återfallen, jag var på en restaurang och spelade. Hade druckit lite för mycket alkohol och tänkte att jag skulle testa att spela lite grann, vilket inte gick så bra. Sen några dagar efter när jag var nykter så provade jag en gång till, men fick så himla dåligt samvete.
Efter mina tabbar så har jag fått konsekvenser som jag måste ta itu med. Jag och min lillasyster är ovänner vilket jag mår jätte dåligt över, ska försöka att prata med henne någon dag. Förhoppningsvis så fort som möjligt.
Efter mina återfall så har jag gått till kuratorn direkt, vilket jag själv tycker ar jätte bra. Behövde verkligen prata ut med henne. Sen har jag min kille till stort stöd, vilket känns jätte bra. Känns verkligen helt toppen och jag kommer göra allt för att få det att funka.
Jag och kuratorn pratade även om att jag eventuellt kommer att få lugnande medicin och en eventuellt starkare dos på mina ångestdämpande.
Snart börjar jag skolan, är jätte nervös över hur det kommer att gå. Är rädd för att jag inte kommer att klara av det. Men jag tänker kämpa. För jag kan om jag vill...
Är det någonting ni undrar över angående mitt liv eller så, ni får gärna fråga. Skulle vara kul att få höra lite tips om vad jag kan blogga om.
Kramar
Kommentarer
Trackback
